Frågor och svar

Frågor och svar från Stödnätverk för EU-migranter:
www.stand-bastad-laholm.se/vanliga-frgor-myter/

 

Vem är EU-migrant?

Majoriteten av de individer som kommer till Sverige och tigger på gatorna är personer som redan är marginaliserade av samhället, oavsett om de stannat kvar i sitt hemland, hamnat i ett annat europeiskt land eller tagit sig hit till Sverige. En stor andel är romer från Rumänien och tillhör en av samhällets mest diskriminerade och marginaliserade grupp, individer som inte ens i sitt eget hemland har grundläggande medborgerliga rättigheter. För dem är tiggeriet ett desperat försök att försörja sig själva och de familjer som ofta är kvar i hemlandet och lever långt under existensminimum. Ofta lämnar man barn och familj kvar i hemlandet. (Källa: Stadsmissionen)

EU-migranter är människor som kommer från hela Europa men framförallt från södra och östra Europa. Det är inte bara gruppen romer det berör. Allt fler sydeuropéer kommer på grund av arbetslösheten i sitt hemland. Det är EU:s fria rörlighet som gör att de tar chansen till ett bättre liv i Norden. När Socialstyrelsen räknar antalet hemlösa i Sverige är det bara svenskar som räknas. EU-migranter kommer aldrig med i statistiken. Samhället är liksom anpassat efter att man talar svenska. Man är ingen/inget om man lever som denna grupp. (Källa: Stadsmissionen)

 

Hur länge har EU-medborgare rätt att stanna i Sverige?

EU-medborgare har rätt att stanna i Sverige i tre månader. Efter den tiden har man rätt att stanna om man arbetar, aktivt söker jobb och har en verklig möjlighet att få jobb, eller studerar. I lagens mening heter det att man ska vara ekonomiskt aktiv. Man har också uppehållsrätt om man har tillräckliga tillgångar för att själv försörja sig och sin familj. Dessutom krävs en heltäckande sjukförsäkring, något många fattiga EU-migranter saknar. (Källa: Göteborgs räddningsmission)

 

Vad har papperslösa EU-migranter rätt till i Sverige?

Som EU-migrant har du rätt till akut sjukvård och ibland möjlighet att få hjälp med en biljett hem. Många av dem vi (stadsmissionen) möter i verksamheterna har inga planer på att åka hem. De menar att de har det mycket bättre här – hemlöshet och arbetslöshet till trots. (Källa: Stadsmissionen)

 

Vilket stöd får utsatta EU-migranter av kommunerna i Sverige?

SKL, Sveriges kommuner och landsting, gjorde en enkätundersökning mellan 10 maj och 6 juni 2014, bland alla Sveriges kommuner. 204 kommuner besvarade den. 70 kommuner svarade att de har haft kontakt med EU/ESS-medborgare i akut hemlöshet. 67 personer besvarade frågan om det förekommer barn i gruppen, en fjärdedel av de svarande kommunerna uppgav att barn förekommer. 68 kommuner besvarade frågan ”Har kommunen erbjudit någon form av stöd och hjälp?”. Det vanligaste stödet är hjälp till hemresa, det hade 57 procent av de svarande kommunerna erbjudit. 34 procent hade erbjudit akut logi, vilket var den näst vanligaste formen av stöd. 18 procent av de 68 kommunerna som svarade, svarade att de inte erbjudit någon form av stöd och hjälp. (Källa: Göteborgs räddningsmission)

 

Tiggarna är ute efter svensk välfärd.

En uppfattning som regeringens nationella hemlöshetssamordnare Michael Anefur ofta stöter på är att EU-medborgare som reser till Sverige för att tigga gör det för att få del av det svenska välfärdssystemet. Det är inte sant. Man har rätt att komma till Sverige för att försöka försörja sig. Men man har inte tillgång till det svenska välfärdssystemet, som försörjningsstöd eller något sånt, säger han. Om man är i akut nöd har man rätt till tak över huvudet en natt och ett mål mat. Eventuellt också biljett hem. Sen har man rätt till akut sjukvård, men inget mer. Social turism existerar inte, säger Michael Anefur. (Källa: Michael Anefur i SvD)

 

Är tiggeriet organiserat?

Det finns inga belägg för att tiggeriet är en del av organiserad brottslighet. Det rör sig helt enkelt om för lite pengar i jämförelse med exempelvis vapen- och sexhandel. För att kunna genomföra resan till Sverige är det däremot många som organiserar sig och reser i grupp, passar varandras barn och hjälper på så vis varandra. (Källa: Stadsmissionen)

 

Hur mycket tjänar en tiggare?

Människor kan tro att tiggare tjänar väldigt mycket pengar, kanske flera tusen kronor om dagen, på att be förbipasserande om pengar, enligt Michael Anefur regeringens nationella hemlöshetssamordnare. Exakt hur mycket som en tiggare normalt drar in är svårt att veta eftersom de inte redovisar hur mycket de får någonstans. Men enligt olika uppskattningar av frivilligorganisationer kan det ge runt tusen till tvåtusen kronor i månaden, enligt Michael Anefur. (Källa: Michael Anefur i SvD)

De EU-migranter som försörjer sig genom att tigga ihop till sitt uppehälle tjänar runt 70 kronor per dag. Det är en mycket liten summa som ska gå till försörjning för dem själva såväl som deras familjer. Det handlar därmed om en grupp individer som lever i extrem fattigdom och utsatthet, oavsett land de befinner sig i. (Källa: Stadsmissionen)

 

Tiggare kör lyxbilar och bor i lyxhus i sina hemländer.

Det händer att tiggare kör bilar av dyra märken, enligt Michael Anefur. Men då brukar det röra sig om en kanske 20 till 25 år gammal BMW eller Mercedes, som alltså inte är så dyra längre. Varken tecken på lyxliv i form av fina bilar eller dyr mat i Sverige eller att romer som kommer hit bor i lyxhus hemma i Rumänien finns det några belägg för, säger Michael Anefur, regeringens nationella hemlöshetssamordnare. Det är vederlagt i massor av reportage från Rumänien att den här myten om lyxhus hemma inte är sant, säger Michael Anefur. (Källa: Michael Anefur i SvD)

 

Tigger men har råd med mobiltelefon.

Stockholms Stadsmission får ibland frågor om hur man som tiggare i extrem fattigdom har råd med en mobiltelefon. En stor del av de som reser hit för att tigga har sin familj kvar i hemlandet. Mobiltelefonen är därför den enda kontakten man har med sina barn och de man älskar. Det gör telefonen till ens viktigaste ägodel, överordnat mat, husrum och kläder. (Källa: Stadsmissionen)

 

De har väldigt fina, dyra kläder. Hur har de råd med det?

Många gånger är de kläder de bär sådant som de fått till skänks. Det kan också vara fina, hela och dyra kläder. Många blir berörda och vill försöka hjälpa, att lämna lite kläder är ett vanligt sätt. Det kan också hända att en person faktiskt tackar nej till kläder. Detta kan ha att göra med att de kanske redan fått tillräckligt och inte har möjlighet att förvara och ta med sig mer. (Källa: STAND)

 

Jag gav mat och en kopp kaffe men personen ville inte ha det?

Det kan ju vara så att personen faktiskt inte var hungrig eller törstig. De prioriterar att få in pengar och skicka hem till sin familj och man vill hellre ha en slant än mat till sig själv. Betänk också att det många gånger handlar om människor som upplevt diskriminering i generationer. Många är rädda och misstänksamma vilket inte är så konstigt. Även i Sverige finns det människor som vill dem illa, tält har bränts ner och de har blivit attackerade på olika sätt. (Källa: STAND)

 

Varför ser man ibland någon med bil som kommer och hämtar upp pengar som någon fått ihop genom att tigga?

Alla är rädda om pengarna och det kan förekomma att man samlar in dem för att ha i tryggt förvar. Familjer samarbetar, pengarna man får ihop går till hela familjen. Om du sett någon hämta upp pengar kan det vara en familjemedlem som gör det. Det har förekommit att de som tigger blivit bestulna och därför kan det finnas en rädsla att mista sin dagskassa varför man vidtar åtgärder för att minska den risken. (Källa: Göteborgs räddningsmission)

 

Vad gör personer som tigger med pengarna de får ihop?

Många har lämnat familjen i hemlandet för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för sig själv och sin familj. De skickar hem alla pengar som blir över efter att man betalat mat och kanske husrum. Många som är här i perioder lever snålt och i usel standard för att familjen ska få pengar att klara sig. (Källa: Göteborgs räddningsmission)

 

Är tiggeri ett brott?

Nej, tiggeri är inget brott, det försvann 1964. I grunden är det ingen ordningsstörning om en person sitter passiv mot en husvägg med en mugg, det är inget brott. (Citat: Polisen Jonas Gabrielsson i GP)

I Sverige har vi idag inget förbud mot tiggeri och som EU-medborgare har man rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning. Tiggeri är därmed fullt lagligt. Som EU-medborgare har man dock ingen rätt till logi på något av stadens, i detta fall Stockholms, ordinarie härbärgen. Detta eftersom EU-regler om fri rörlighet föreskriver att EU-medborgare ska ha resurser att försörja sig själva, utan att belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem. Med andra ord handlar det om en grupp individer som är lika marginaliserade här som de är i sitt hemland. (Källa: Stadsmissionen)

 

Kommer det inte fler tiggare hit om vi ger dem pengar? Är att ge pengarna en lösning?

Nej, många av dem som kommer (till ett ställe/ort) kommer från samma by. De inser att det inte är någon idé att för många kommer hit samtidigt Sinisa Ismailovic, Vägledare Hbg stad. Intervju i HD 3/12 2014). Självklart måste situationen förbättras i hemländerna. Men just nu är de ju här, och då anser jag att vi måste hjälpa dem här. (Citat: Sinisa Ismailovic, vägledare Helsingborgs stad. Intervju i HD 3/12 2014.)

Stockholms Stadsmission ser inte att ett tiggeriförbud hjälper gruppen. Genom ett sådant förbud döljer man istället de verkliga problemen och tar bort den enda möjligheten till försörjning för en stor grupp individer. Stockholms Stadsmission ser heller inte tiggeriet i sig som EU:s största utmaning – istället är det hur man inom EU gemensamt bör arbeta mot extrem fattigdom, samt lagstifta kring diskriminering av romer som bör stå i fokus. (Källa: Stadsmissionen)

 

På vilket sätt diskrimineras romer i Sverige?

Romer som grupp diskrimineras regelbundet i såväl vardagliga situationer i mataffären eller på bussen, som på bland annat bostadsmarknaden, i utbildningsväsendet och inom socialtjänsten. Diskrimineringen sker på alla samhällsplan. 2001 gav regeringen i uppdrag åt Diskrimineringsombudsmannen (DO) att särskilt arbeta med frågan om etnisk diskriminering av romer.

Myndigheten arbetade med det i projektform åren 2002–2003, och gjorde en kartläggning av diskriminering av romer med grund i anmälningar som kommit in till myndigheten. Anmälningarna är dock få och mörkertalet stort. Mellan 1986 och 2002 anmäldes endast ett femtiotal fall av diskriminering av romer. I och med att DO började arbeta med frågan i projektet, med start 2002, ökade antalet anmälningar stort. 2002 – 2003 fick DO in ett sextiotal anmälningar. Ökningen sågs som en följd av ökad medvetenhet om romers situation och ett större förtroende för DO, som resultat av arbetet.

Av de sextiotal anmälningar som kom in 2002 och 2003 är cirka 30 procent riktade mot bostadsbolag som anmäls för särbehandling. 20 procent av anmälningarna rör nekat tillträde till offentliga lokaler, vilket innebär att man anmäler exempelvis en affär eller en restaurang för att ha nekats komma in grundat på det faktum att man är rom. 15 procent av anmälningarna gällde handläggning och bemötande av romer inom socialtjänsten och sjukvården. Tio procent var riktade mot rättsväsendet. Övriga anmälningar gäller bland annat särbehandling på arbetsmarknaden eller inom utbildningsväsendet. (Källa: Göteborgs räddningsmission)

 

Vill du läsa mer om diskriminering av romer?

Vitboken – ”Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet” visar på strukturell diskriminering av romer i Sveriges historia. (Beställ eller ladda ner som pdf här.)